Jag och Naiyana kände oss manade till hängivet studerande inför morgondagens prov (vi kan ingenting...) och installerade oss på den nyöppnade restaurangen under mitt boende, till personalens förnöjelse. Någonting med två thailändskor som uppenbarligen inte kan språket får det att dra i mungiporna och ska jag vara ärlig så kan jag ju egentligen inte klandra dem...
 |
| "Don mai yö yä!" utropade Naiyana, följt av en strid ström isaan, och gestikulerade med armarna i varje väderstreck för att illustrera flertalet träd och därmed kunna få det thailändska ordet för skog. Varpå en man kontrade med någonting om laosiska. Hah. |
 |
| Vi blev bjudna på farligt sur mango med tillhörande dipp. |
 |
| Mot pluggsessionens slut lyssnade vi på Backstreet Boys för att Mr Don, restaurangens ena delägare och även min hyresvärd, skulle vidga vyerna och inte bara vara det hängivna Westlife-fan han är. Jag vet inte om han blev så imponerad. |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar