Predators (2010)
Här har jag gått omkring med villfarelsen att Adrien Brody är en sån där mångfacetterad kvalitetsskådis med klass (Oscarsstatyetter har ju en tendens att blända en, pimpade till max som de är med allt sitt guld). Sedan såg jag Predators och chrashpangboom föll han huvudstupa ner från sin piedestal.
För alltså, detta är en skitfilm och Addeponken drar sin beskärda del av dynga till stacken. Vi har djungel + osynliga monster + legosoldator + en aldrig sinande vapenarsenal = VÄRLDENS ENKLASTE EKVATION men ändå går den inte jämnt ut. Vill ju liksom inte att svaret ska vara gäspningar när det är adrenalin som eftersöks.
Dessutom har jag nog aldrig hört så många fåniga one-liners sedan jag senast såg ett avsnitt av CSI Miami. Det fattas bara ett par solbrillor hängandes käckt på svaj över kevlarvästen och vi har en Horatio Cane 2.0 i Adrien Brody's tappning. And dude, the world doesn't need another one like that.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
HAHAHHAHA sån klockren recension. Jag såg den för några veckor sedan. den sög verkligen. Min favorit replik var ju ändå (glöm inte att tänka på hans sexiga hesa röst när du läser detta också):
-You're a good man after all.
-No I'm not.
-But I'm fast.
Men yakuzan var ändå the true hero enligt mig. creds till asiaten! <3
Skicka en kommentar