Koh Lanta är numera ett monument över den avslutade semestersäsongens fallna hjältar. De hypotetiska väggarna må vara beklädda med prunkande tropisk växtlighet och solen bränna lika het som förut, men tro mig - här är som ett ekande mausoleum. Dekonstruktionen har bubblat under ytan ett tag men efter songkran påskyndades processen och nu har lågsäsongen definitivt inletts.
Ursäkta mig medan jag sörjer den lilla tillstymmelse till socialt liv som jag hade. Jag lever på förhoppningen att desertörerna tar sitt förnuft till fånga och återvänder till ölivet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar